Min handarbetshistoria börjar tidigt
Så började det
Jag har virkat/stickat så länge jag kan minnas. Första minnet av att jag virkade/stickade har jag från det jag var 6-7 år. Jag vill minnas att mamma hade symöte med grannfruarna i Flogned och att jag fick sitta med och hade egen stickning att pyssla med. Det var stort, en riktigt vuxen känsla :-) Sen var jag tydligen fast när det gällde sticka och virka.
Mamma är min stora förebild när det gäller att handarbeta. Vad jag vet, så har hon aldrig gått bet när det gäller att klara något handarbete. Hon har alltid hjälpt mig när jag har kört fast eller på annat vis behövt hjälp, vilket helt säkert gäller än idag. Skillnaden på min och mammas skaparådror är att jag oftast behöver fuska till det lite för att jag gjort något fel och vill på inget vis, om det inte behövs repa upp något. Men mamma hon repar alltid upp, tror jag, för att det ska bli perfekt.
Under mellanstadietiden när jag bodde i Skövde hade vi små symöten ibland. Jag gillade syslöjden i skolan men även träslöjd. Jag stickad mina första lovikkavantar på mellanstadiet. De var vintervita med broderi på och den ena vanten blev mycket större än den andra. Nästa lovikkavantar stickade jag på högstadiet, de var mörkblå och båda vantarna var lika stora.
Jag kommer ihåg att mamma höll på med batik vilket många gjorde på 70-talet. Det var spännande att få vara med och se hur olika mönster bildades. Jag och min syster tillsammans med två av våra kusiner Ann och Malin fick vara med och göra "batikhucklen" med moster Lisbeth. Bruna hucklen med en batikros på, så fina vi var när vi hade dem på oss. Den här sommaren dvs 2018 så provade jag, Camilla och vår väninna Siw på att gör batik med skiftande resultat. Kanske visas i ett annat inlägg.
Efter grundskolan gick jag 1årig hemteknisk linje. Här fick vi lära oss sömnad och att väva, vilket var jättekul. På 80-talet deltog jag i några vävkurser på ABF där Maj Utter var vävlärare.
Jag, mamma, mormor och moster Lisbeth lärde oss att knyppla av en dam som hette Maj. Vi träffades i mormors kök på Furubo i Lilla Gårdsås Gunnarskog och detta var ungefär 1996. Knyppeldynan fick jag av pappas faster Maja. Denna faster Maja var otroligt duktig på att handarbeta, måla porslin mm
Jag och Camilla gick en snickarkurs på 90-talet. Kjell Nordblad var kursledare. Vi fick lära oss träsnideri och jag gjorde en klocka som sitter på väggen här på Skog och tickar än idag.
Det har rullat på när det gäller att skapa på olika sätt. Den senaste veckan har jag och min syster Camilla börjat väva igen, jag har köpt mönster från "Stoff&Stil" och lånat Camillas symaskin för att börja sy kläder.
Jag gör en hel del gratulationskort med scrapbooking-teknik, klippa och klistra.
Jag har svårt att göra något på beställning då jag bara "skapar" när jag har lust och inte gillar tidspress. Skapar låter så kreativt och proffsigt, vilket jag inte riktigt känner mig hemma med men det är ett bra ord att använda när jag skriver. Jag gör det jag har lust att göra och oftast så använder jag andras idéer och mönster. Tack till alla som ger mig idéer. Å tänk så många guldgruvor med pyssel och handarbete det finns i dagens medievärld, underbart! Filmer, beskrivningar, bilder etc i massor, guldgruvor att bara ösa ur.
/ Mona
Jag har virkat/stickat så länge jag kan minnas. Första minnet av att jag virkade/stickade har jag från det jag var 6-7 år. Jag vill minnas att mamma hade symöte med grannfruarna i Flogned och att jag fick sitta med och hade egen stickning att pyssla med. Det var stort, en riktigt vuxen känsla :-) Sen var jag tydligen fast när det gällde sticka och virka.
Mamma är min stora förebild när det gäller att handarbeta. Vad jag vet, så har hon aldrig gått bet när det gäller att klara något handarbete. Hon har alltid hjälpt mig när jag har kört fast eller på annat vis behövt hjälp, vilket helt säkert gäller än idag. Skillnaden på min och mammas skaparådror är att jag oftast behöver fuska till det lite för att jag gjort något fel och vill på inget vis, om det inte behövs repa upp något. Men mamma hon repar alltid upp, tror jag, för att det ska bli perfekt.
Under mellanstadietiden när jag bodde i Skövde hade vi små symöten ibland. Jag gillade syslöjden i skolan men även träslöjd. Jag stickad mina första lovikkavantar på mellanstadiet. De var vintervita med broderi på och den ena vanten blev mycket större än den andra. Nästa lovikkavantar stickade jag på högstadiet, de var mörkblå och båda vantarna var lika stora.
Jag kommer ihåg att mamma höll på med batik vilket många gjorde på 70-talet. Det var spännande att få vara med och se hur olika mönster bildades. Jag och min syster tillsammans med två av våra kusiner Ann och Malin fick vara med och göra "batikhucklen" med moster Lisbeth. Bruna hucklen med en batikros på, så fina vi var när vi hade dem på oss. Den här sommaren dvs 2018 så provade jag, Camilla och vår väninna Siw på att gör batik med skiftande resultat. Kanske visas i ett annat inlägg.
Efter grundskolan gick jag 1årig hemteknisk linje. Här fick vi lära oss sömnad och att väva, vilket var jättekul. På 80-talet deltog jag i några vävkurser på ABF där Maj Utter var vävlärare.
Jag, mamma, mormor och moster Lisbeth lärde oss att knyppla av en dam som hette Maj. Vi träffades i mormors kök på Furubo i Lilla Gårdsås Gunnarskog och detta var ungefär 1996. Knyppeldynan fick jag av pappas faster Maja. Denna faster Maja var otroligt duktig på att handarbeta, måla porslin mm
Jag och Camilla gick en snickarkurs på 90-talet. Kjell Nordblad var kursledare. Vi fick lära oss träsnideri och jag gjorde en klocka som sitter på väggen här på Skog och tickar än idag.
Det har rullat på när det gäller att skapa på olika sätt. Den senaste veckan har jag och min syster Camilla börjat väva igen, jag har köpt mönster från "Stoff&Stil" och lånat Camillas symaskin för att börja sy kläder.
Jag gör en hel del gratulationskort med scrapbooking-teknik, klippa och klistra.
Jag har svårt att göra något på beställning då jag bara "skapar" när jag har lust och inte gillar tidspress. Skapar låter så kreativt och proffsigt, vilket jag inte riktigt känner mig hemma med men det är ett bra ord att använda när jag skriver. Jag gör det jag har lust att göra och oftast så använder jag andras idéer och mönster. Tack till alla som ger mig idéer. Å tänk så många guldgruvor med pyssel och handarbete det finns i dagens medievärld, underbart! Filmer, beskrivningar, bilder etc i massor, guldgruvor att bara ösa ur.
/ Mona
Kommentarer
Skicka en kommentar